Handelsföreningen är en allmännyttig ideell förening som lämnar ekonomiskt stöd till individer, utbildning och forskning. Vi stöder näringslivets intressen och är en samlings-plats för det lokala näringslivet. Föreningen har ända från starten 1847 haft ett starkt engagemang för Helsingborg och regionen.

Helsingborgs Handelsförening

Handelsföreningen har sedan starten 1847 varit en samlingsplats för ledande företrädare för det lokala näringslivet och föreningens historia löper parallellt med Helsingborgs utveckling till en modern storstad. Engagemanget för staden och regionen har hela tiden varit starkt och föreningens medlemmar har haft avgörande betydelse för utvecklingen.

Framgångsrika företag som kan attrahera kompetent arbetskraft är nödvändigt för att Helsingborg skall fortsätta utvecklas i en positiv riktning. En modern och växande stad behöver också ett väl fungerande samarbete mellan företagen, kommunen, och andra delar av samhället. Genom sitt fortsatta engagemang för stadens bästa fortsätter föreningen att spela en aktiv roll i Helsingborgs och regionens utveckling.

Vår historia: 1847 – nutid

Handelsföreningen kan se tillbaka på en utveckling som i hög grad är en integrerad del av Helsingborgs utveckling från en idyllisk småstad vid stranden av Öresund till en modern storstad.

1847

Föreningen bildas, medlemskap var obligatoriskt för alla handlande i staden. Föreningen skulle bland annat ”främja handelsnäringens förkovran.”

Ett av de första besluten var att skriva till ledamoten av riksdagens borgarstånd för Helsingborg. Fullmäktige ville att han skulle agera mot höga tullar som de ansåg ledde till smuggling och orättvis konkurrens.

1860

Tre personer ges ett ekonomiskt understöd om 30 riksdaler vardera. Under 2020 gav föreningen närmare 170 anslag och understöd som sammanlagt uppgick till ca 4 miljoner kronor.

1865

Den nya inre hamnen öppnas, hamnen byggdes enligt ett förslag av en kommitté ledd av föreningens senare ordförande Petter Olsson. Samma år öppnades järnvägsanslutningen från Helsingborg till den nya stambanan Stockholm-Malmö. Den nya järnvägen byggdes på initiativ av flera av de entreprenörer som var verksamma i föreningen.

1868

Verksamheten övergår till den nya handelsförening som bildas som en följd av införandet av näringsfrihet i Sverige. Medlemskap är frivilligt och till ordförande utses sedermera konsuln Petter Olsson. Föreningen stadgar att man skall ägna sig åt ”befrämjandet av handelns förkovran och understöd av behövande inom handelskåren.”

1873

Helsingborgs Ångtegelbruk grundades 1873 av konsulerna Nils Persson och C.G. Stewenius. Tegelbruket var beläget norr om Gustav Adolfskolan och de djupa lergravarna täckte en stor del av det som idag utgör Närlunda bostadsområde. Bruket mekaniserades successivt och från sekelskiftet 1900 utvecklades det till ett av stadens största industriföretag. Helsingborgsteglet, eller “persastenen” som den kallades efter konsul Persson, har en rödbrun färg och har använts som fasadtegel till många offentliga byggnader i Helsingborg, till exempel Terrassen, Kärnans restaurering och Stadsbiblioteket. Det exporterades även utomlands och användes till andra viktiga byggnader i Sverige, som till exempel Stadshuset i Stockholm.

1903

Efter ett beslut av föreningens årssammanträde bildas Helsingborgs Köpmannaförening som verkar parallellt med Handelsföreningen fram till 1980.

Bilden här intill visar Bankaktiebolaget Södra Sverigeshus under uppförande 1903. Fotografiet är taget av fotografen Alfred B och strax till vänster skådas rådhuset. Framför huset i mitten ligger ett enplanshus under rivning. I ett av fönsterna syns ett skynke som berättar om “Axel Larsson Juvelerare och guldsmed”. Det finns även reklam för Aug Stenströms herrekipering och Helsingborgsposten. I bottenplanet på huset till höger syns en skylt i fönstret med texten ”café”.

1904

År 1904 växer Carlsgatan fram. På bilden syns fyra arbetare bearbeta marken som beläggs med sten. Det ligger travar av bräder vid sidan om vägen och i bakgrunden syns det flervåningshus. Även denna bild har tagits av Alfred B, en av stadens kanske mest kända fotografer som verkade under åren kring sekelskiftet. Han har gjort otaliga dokumentationer av hus och gårdar i Helsingborg men även dess omnejd.

Helsingborgs högre handelsinstitut invigs. Institutet har tillkommit på Handelsföreningens initiativ och med finansiellt stöd av föreningen.

Konsul Petter Olsson avgår som ordförande i föreningen efter 36 år på posten.

1947

Otto Hill donerar en fastighet till föreningen för att upplåta billiga pensionärsbostäder till behövande med anknytning till handeln. Föreningen får bygglov och beslutar om ombyggnad av fastigheten fyra år senare.

1961

Helsingborgs Handelsgymnasium kommunaliseras efter att ha drivits med stöd av föreningen i 57 år.

1980

Det första studiestipendiet delas ut. Köpmannaföreningen avvecklas och organisationens tillgångar förs över till Handelsföreningen.

1984

Föreningen säljer den Hillska fastigheten efter 30 mer eller mindre bekymmersamma år som fastighetsförvaltare. Därmed upphör föreningen att tillhandahålla pensionärsbostäder.

2000

Campus Helsingborg invigs som en del av Lunds universitet. Det lokala näringslivets engagemang i tillkomsten av Campus och stödet till verksamheten är en naturlig följd av det tidiga engagemanget i handelsutbildningen.

2012

Ett rekordår för föreningens stödverksamhet då närmare 7,7 miljoner kronor delas ut i ekonomiskt stöd. Under året inleds också finansieringen av ett flerårigt forskningsprojekt om detaljhandeln på Campus.

2018

Handelsföreningen startar lunchevent med presentationer av företrädare för näringsliv, förvaltning och politik. Presentationerna sker en gång per månad på restaurang Gastro i centrala Helsingborg. Eventen har genomförts digitalt under pandemin.

2020

Föreningen satsar på unga forskare vid Campus och ger stöd med 1 miljon kronor per år under fem år. Forskning med utgångspunkt i handel, industri, tjänste- och serviceverksamhet prioriteras.

Campus firar 20 års-jubileum och får en gåva på 1,5 miljoner kronor av Handelsföreningen och Helsingborgs stad. Pengarna ska gå till forskningsområdena logistisk, handel och artificiell intelligens.

Starkt engagemang i Helsingborgs utveckling

Handelsföreningens historia är en spegel av hur Helsingborg utvecklats. Föreningen bildades 1847, just när stadens starka återhämtning och modernisering påbörjades och fortsätter att spela en aktiv roll i Helsingborgs och regionens utveckling. Under den senare halvan av 1800-talet tog utvecklingen av Helsingborgs handel och infrastruktur fart efter en lång period av stagnation. Handelsföreningen var en viktig plattform för de engagerade handels- och industrimän som bl a drev på etableringen och utbyggnaden av en ändamålsenlig hamn samt byggandet av järnvägsförbindelser vidare in i landet. Det går inte att överskatta betydelsen av detta, utan dessa initiativ hade Helsingborg knappast varit det handels- och logistikcentrum det är idag.

Det lokala näringslivet expanderande kraftigt och behövde arbetskraft vilket bl a ledde till att befolkningen ökade till att vara omkring 25 000 invånare år 1900. Det var den största befolkningsökningen i Sverige. Vid sekelskiftet hade Helsingborg sex gånger fler än invånare än 1850 och mer än 25 gånger fler än under 1700-talets andra decennium.

Öresundstullen avskaffades 1857 vilket var mycket positivt för stadens industrier och hamnen. Ökad produktivitet inom jordbruket ledde bl a till en ökad export av spannmål från Helsingborg som successivt byggde ut sin hamn.

Driftiga entreprenörer

Näringslivets expansion tog sig olika uttryck men det var nu den tidens entreprenörer la grunden till verksamheter som kanske kan jämföras med dagens start ups. Det startades mekaniska verkstäder, fabriker för att förädla omlandets jordbruks- och skogsprodukter, banker för att säkra tillgången på kapital, varvsindustri och rederier som en följd av den ökande sjöfarten. Man invigde Helsingborgs Spårvägar och än idag kända varumärken som Ramlösa och Zoega föddes i en kraftigt växande stad.

Under den här perioden engagerade sig stadens näringsidkare och Handelsföreningen i utvecklingen av Helsingborg och Nordvästra Skåne. Föreningen var från starten inte bara engagerad i merkantila frågor utan skulle även ”främja handelsnäringens förkovran” som det stod i stadgan.

Detta ledde till att man tog en rad större och mindre initiativ som hade betydelse för stadens utveckling. Fullmäktige påverkade t ex Telegrafstyrelsen att anställa flera telegrampojkar och att ha nattjänst på telegrafstationen. Man gjorde även en framställan till postverket att utöka öppettiderna på stadens postexpedition och skaffa större lokaler för att förbättra servicen till företag och allmänhet.

Utbildning och infrastruktur var större och centrala områden för näringslivets engagemang och två av de starkaste och drivande profilerna i Helsingborgs expansion var Handelsföreningens ordförande, konsul Petter Olsson och konsul Nils Persson som båda var aktiva i föreningens fullmäktige 1868–1904.

Utbyggnad av infrastrukturen avgörande

Liksom tidigare i historien berodde mycket av kraften i utvecklingen av Helsingborg på förmågan att ta tillvara stadens läge vid Öresund. Väsentliga delar av framgångarna under andra hälften av 1800-talet hade sin grund bl a i den successiva utbyggnaden av hamnen samt de investeringar som lokala företagare gjorde i utbyggnaden av järnvägsnätet. Utan dessa initiativ hade det inte varit möjligt att utnyttja den fulla potentialen i hamnen. Varor och människor måste kunna transporteras vidare till och från Helsingborg.

Flera initiativ togs för att ansluta Helsingborg till den nyligen etablerade Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. 1865 invigdes stadens första järnvägslinje Helsingborg-Landskrona-Eslöv som anslöt en stor del av mellersta och nordvästra Skåne till stambanan.

Ytterligare ett lokalt järnvägsprojekt ville ha en anslutning till stambanan längre norrut och 1875 öppnades järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm. För att binda samman jordbruksbygden i norr med staden bildades ännu ett bolag för att bygga järnvägen till Ängelholm och Halmstad.

Stöd till behövande

Med en blygsam start började Handelsföreningen 1860 även att dela ut ekonomiskt stöd till behövande med anknytning till stadens handel och industri. Det finansiella stödet till behövande kompletterades med utbildningsstipendier och växte i takt med att föreningen fick donationer för de här ändamålen. En aktiv och framgångsrik förvaltning har skapat möjlighet att ge stöd till flera. Från att ge tre personer ett sammanlagt stöd om 90 kr 1860 gav föreningen under 2020 närmare 100 understöd som totalt uppgick till drygt 1,4 miljoner kronor.

Efter beslut i föreningen bildades 1903 en parallell Köpmannaförening och Handelsföreningen kom att syssla mera med kapitalförvaltning, understödsverksamhet och att vara en samlingspunkt för en ganska begränsad krets ur det lokala näringslivet. Köpmannaföreningen som fått rollen som intresseförening för branschen avvecklades 1980 då även tillgångarna fördes över till Handelsföreningen. Cirkeln slöts på nytt även genom att företrädare för den nedlagda Köpmannaföreningen valdes in på ledande poster i Handelsföreningen.

Redan i början av 1900-talet hade de första tankarna på att upplåta bostäder till behövande väckts och föreningen fick också donationer med syfte att bygga billiga bostäder åt pensionärer. Först i början av 1950-talet blev det möjligt att förverkliga de planerna genom att föreningen fått en fastighet i gåva.

Att det gått 50 år mellan det att idéerna om att skapa billiga bostäder väcktes och att de förverkligades kom att bli ett bekymmer. Föreningen hade inte de ekonomiska möjligheterna att modernisera bostäderna i den takt som bostadsstandarden steg i Sverige under 1960- och 70-talen. Den allmänna tillgången på subventionerade bostäder för äldre ökade också snabbt och fastigheten såldes 1984.

Långsiktigt stöd till utbildning och forskning

Det näringsliv som expanderade kraftig under slutet av 1800-talet såg tillgången på välutbildad personal som en viktig tillväxtfaktor. Handelsföreningen tog initiativ till det högre handelsinstitut som invigdes 1904. För inträde på institutet krävdes realexamen eller motsvarande och utbildningen var tvåårig. Föreningens engagemang var långsiktigt och först i början av 1960-talet blev Helsingborgs Handelsgymnasium kommunalt.

Det lokala näringslivets engagemang i Campus Helsingborg och stödet till forskningen är en naturlig och logisk följd av det historiska engagemanget. Helsingborgs Handelsförening samverkar idag med Campus på ett sätt som stödjer näringslivet och stärker stadens attraktionskraft.

Under de senaste 20 åren har det ekonomiska stödet till forskningen sammanlagt uppgått till hela 76,2 miljoner kronor. Genom sitt finansiella stöd driver föreningen på möjligheten att koppla ihop tvärvetenskaplig spetsforskning och utbildning inom områden som handel, logistik och mode.

Stödet till forskningen om cityhandeln har aktivt bidragit till att universitets och Campus Centrum för Handelsforskning utvecklats till ett unikt nationellt kunskapscentrum. Detsamma gäller föreningens stöd till modevetenskapen som stärker förutsättningarna för avancerad forskning och utbildning kring mode och handel.  
Under 2020 inleddes ett projekt mellan Campus och Handelsföreningen som handlar om ett femårigt finansiellt stöd med inriktning på unga forskartalanger. Förutom forskare med koppling till Helsingborg prioriteras satsningar med utgångspunkt i handel, industri, tjänste- och serviceverksamhet.

Engagerade medlemmar

Handelsföreningen är en allmännyttig ideell förening med tydliga ändamål och flera syften. Föreningen stödjer individer, utbildning och forskning samt näringslivets intressen och är en samlingsplats för det lokala näringslivet. Föreningens medlemmar är, nu liksom genom historien, de ledande företrädarna för det lokala näringslivet, individer med förankring i företagen och med ett starkt engagemang för Helsingborg och regionen.

Framgångsrika företag som kan attrahera kompetent arbetskraft är en helt nödvändig förutsättning för att staden skall fortsätta utvecklas i en positiv riktning. Men det är inte bara ett starkt näringsliv som gör att Helsingborg blir en bra stad att leva och verka i. En modern och växande stad behöver också ett väl fungerande samarbete mellan företagen, kommunen, civilsamhället och andra organisationer.

Presidiet

Sven Rosenkvist
Verkställande
Kenneth Persson
Ordförande
Anders Bengtsson
Vice Ordförande

Fullmäktige

Pia Jeppsson
Anneli Ödén
Anders Yllfors
Ulf Jönsson
Anders Fejne
Göran Pelvén
Ann-Sofi Aru