Starkt engagemang i Helsingborgs utveckling

Handelsföreningens historia är en spegel av hur Helsingborg utvecklats. Föreningen bildades 1847, just när stadens starka återhämtning och modernisering påbörjades och fortsätter att spela en aktiv roll i Helsingborgs och regionens utveckling. Under den senare halvan av 1800-talet tog utvecklingen av Helsingborgs handel och infrastruktur fart efter en lång period av stagnation. Handelsföreningen var en viktig plattform för de engagerade handels- och industrimän som bl a drev på etableringen och utbyggnaden av en ändamålsenlig hamn samt byggandet av järnvägsförbindelser vidare in i landet. Det går inte att överskatta betydelsen av detta, utan dessa initiativ hade Helsingborg knappast varit det handels- och logistikcentrum det är idag.

Det lokala näringslivet expanderande kraftigt och behövde arbetskraft vilket bl a ledde till att befolkningen ökade till att vara omkring 25 000 invånare år 1900. Det var den största befolkningsökningen i Sverige. Vid sekelskiftet hade Helsingborg sex gånger fler än invånare än 1850 och mer än 25 gånger fler än under 1700-talets andra decennium.

Öresundstullen avskaffades 1857 vilket var mycket positivt för stadens industrier och hamnen. Ökad produktivitet inom jordbruket ledde bl a till en ökad export av spannmål från Helsingborg som successivt byggde ut sin hamn.

Driftiga entreprenörer

Näringslivets expansion tog sig olika uttryck men det var nu den tidens entreprenörer la grunden till verksamheter som kanske kan jämföras med dagens start ups. Det startades mekaniska verkstäder, fabriker för att förädla omlandets jordbruks- och skogsprodukter, banker för att säkra tillgången på kapital, varvsindustri och rederier som en följd av den ökande sjöfarten. Man invigde Helsingborgs Spårvägar och än idag kända varumärken som Ramlösa och Zoega föddes i en kraftigt växande stad.

Under den här perioden engagerade sig stadens näringsidkare och Handelsföreningen i utvecklingen av Helsingborg och Nordvästra Skåne. Föreningen var från starten inte bara engagerad i merkantila frågor utan skulle även ”främja handelsnäringens förkovran” som det stod i stadgan.

Detta ledde till att man tog en rad större och mindre initiativ som hade betydelse för stadens utveckling. Fullmäktige påverkade t ex Telegrafstyrelsen att anställa flera telegrampojkar och att ha nattjänst på telegrafstationen. Man gjorde även en framställan till postverket att utöka öppettiderna på stadens postexpedition och skaffa större lokaler för att förbättra servicen till företag och allmänhet.

Utbildning och infrastruktur var större och centrala områden för näringslivets engagemang och två av de starkaste och drivande profilerna i Helsingborgs expansion var Handelsföreningens ordförande, konsul Petter Olsson och konsul Nils Persson som båda var aktiva i föreningens fullmäktige 1868–1904.

Utbyggnad av infrastrukturen avgörande

Liksom tidigare i historien berodde mycket av kraften i utvecklingen av Helsingborg på förmågan att ta tillvara stadens läge vid Öresund. Väsentliga delar av framgångarna under andra hälften av 1800-talet hade sin grund bl a i den successiva utbyggnaden av hamnen samt de investeringar som lokala företagare gjorde i utbyggnaden av järnvägsnätet. Utan dessa initiativ hade det inte varit möjligt att utnyttja den fulla potentialen i hamnen. Varor och människor måste kunna transporteras vidare till och från Helsingborg.

Flera initiativ togs för att ansluta Helsingborg till den nyligen etablerade Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. 1865 invigdes stadens första järnvägslinje Helsingborg-Landskrona-Eslöv som anslöt en stor del av mellersta och nordvästra Skåne till stambanan.

Ytterligare ett lokalt järnvägsprojekt ville ha en anslutning till stambanan längre norrut och 1875 öppnades järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm. För att binda samman jordbruksbygden i norr med staden bildades ännu ett bolag för att bygga järnvägen till Ängelholm och Halmstad.

Stöd till behövande

Med en blygsam start började Handelsföreningen 1860 även att dela ut ekonomiskt stöd till behövande med anknytning till stadens handel och industri. Det finansiella stödet till behövande kompletterades med utbildningsstipendier och växte i takt med att föreningen fick donationer för de här ändamålen. En aktiv och framgångsrik förvaltning har skapat möjlighet att ge stöd till flera. Från att ge tre personer ett sammanlagt stöd om 90 kr 1860 gav föreningen under 2020 närmare 100 understöd som totalt uppgick till drygt 1,4 miljoner kronor.

Efter beslut i föreningen bildades 1903 en parallell Köpmannaförening och Handelsföreningen kom att syssla mera med kapitalförvaltning, understödsverksamhet och att vara en samlingspunkt för en ganska begränsad krets ur det lokala näringslivet. Köpmannaföreningen som fått rollen som intresseförening för branschen avvecklades 1980 då även tillgångarna fördes över till Handelsföreningen. Cirkeln slöts på nytt även genom att företrädare för den nedlagda Köpmannaföreningen valdes in på ledande poster i Handelsföreningen.

Redan i början av 1900-talet hade de första tankarna på att upplåta bostäder till behövande väckts och föreningen fick också donationer med syfte att bygga billiga bostäder åt pensionärer. Först i början av 1950-talet blev det möjligt att förverkliga de planerna genom att föreningen fått en fastighet i gåva.

Att det gått 50 år mellan det att idéerna om att skapa billiga bostäder väcktes och att de förverkligades kom att bli ett bekymmer. Föreningen hade inte de ekonomiska möjligheterna att modernisera bostäderna i den takt som bostadsstandarden steg i Sverige under 1960- och 70-talen. Den allmänna tillgången på subventionerade bostäder för äldre ökade också snabbt och fastigheten såldes 1984.

Långsiktigt stöd till utbildning och forskning

Det näringsliv som expanderade kraftig under slutet av 1800-talet såg tillgången på välutbildad personal som en viktig tillväxtfaktor. Handelsföreningen tog initiativ till det högre handelsinstitut som invigdes 1904. För inträde på institutet krävdes realexamen eller motsvarande och utbildningen var tvåårig. Föreningens engagemang var långsiktigt och först i början av 1960-talet blev Helsingborgs Handelsgymnasium kommunalt.

Det lokala näringslivets engagemang i Campus Helsingborg och stödet till forskningen är en naturlig och logisk följd av det historiska engagemanget. Helsingborgs Handelsförening samverkar idag med Campus på ett sätt som stödjer näringslivet och stärker stadens attraktionskraft.

Under de senaste 20 åren har det ekonomiska stödet till forskningen sammanlagt uppgått till hela 76,2 miljoner kronor. Genom sitt finansiella stöd driver föreningen på möjligheten att koppla ihop tvärvetenskaplig spetsforskning och utbildning inom områden som handel, logistik och mode.

Stödet till forskningen om cityhandeln har aktivt bidragit till att universitets och Campus Centrum för Handelsforskning utvecklats till ett unikt nationellt kunskapscentrum. Detsamma gäller föreningens stöd till modevetenskapen som stärker förutsättningarna för avancerad forskning och utbildning kring mode och handel.  
Under 2020 inleddes ett projekt mellan Campus och Handelsföreningen som handlar om ett femårigt finansiellt stöd med inriktning på unga forskartalanger. Förutom forskare med koppling till Helsingborg prioriteras satsningar med utgångspunkt i handel, industri, tjänste- och serviceverksamhet.

Engagerade medlemmar

Handelsföreningen är en allmännyttig ideell förening med tydliga ändamål och flera syften. Föreningen stödjer individer, utbildning och forskning samt näringslivets intressen och är en samlingsplats för det lokala näringslivet. Föreningens medlemmar är, nu liksom genom historien, de ledande företrädarna för det lokala näringslivet, individer med förankring i företagen och med ett starkt engagemang för Helsingborg och regionen.

Framgångsrika företag som kan attrahera kompetent arbetskraft är en helt nödvändig förutsättning för att staden skall fortsätta utvecklas i en positiv riktning. Men det är inte bara ett starkt näringsliv som gör att Helsingborg blir en bra stad att leva och verka i. En modern och växande stad behöver också ett väl fungerande samarbete mellan företagen, kommunen, civilsamhället och andra organisationer.